Årets julklapp! (jultävling avgjord)
Som framgår av rubriken så är vinnaren av jultävlingen nu korad. Spänningen är olidlig, inte sant? Trots ett svalare intresse den här gången tackar jag ödmjukast för alla eminenta tävlingsbidrag, mycket intressanta upplevelser allesammans. Jag upptäckte aningen för sent att jag inte begränsat antalet ord att beskriva upplevelsen med, så det gjorde ni helt rätt i att tolka precis så fritt ni förmådde! Men vilken blev då den ultimata julklappen, upplevelsen som skulle passa att ge bort till alla och envar? *imaginär trumvirvel*
Johan var den som satte huvudet på spiken den här gången (bildligt talat, naturligtvis). Motivering lyder: absurt så det förslår, för att inte tala om blodigt, ångestfyllt, ungefär lika surrealistiskt som en Monty Python-sketch samt med ett underhållningsvärde som inte går av för hackor. Den ultimata julklappen, med andra ord! Grattis inte bara till vinsten, utan också till att du faktiskt lyckades överträffa mina farhågor angående "oroväckande kreativt intellekt". Bra gjort.
Så, låt mig nu presentera (och om känsliga läsare inte varnades av motiveringen så får de helt enkelt skylla sig själva) ... årets julklapp!
Det hela begynner med att du tvingas hålla ett föredrag på minst 20 minuter om hur toxiner i tandkräm påverkar den skotskrutiga tångknipans häcknigscykler. I publiken sitter flera renommerade ornitologer och tandläkare. När frågorna börjar hagla över dig och det känns som att du vill sjunka genom golvet börjar de ruttna golvplankorna ge vika och du hamnar i köket på våningen under. Som tur är så är det ingen där så du kan inte skada någon. Däremot har någon glömt en mixer på och givetvis så hamnar högerfoten rakt ner i den.
Du får offra din tröja till ett avsnörande förband för att överhuvudtaget rädda livhanken. Stapplandes ut genom dörren kommer du till ett vardagsrum med två stora panoramafönster som täcker två sidor av rummet. På en stol sitter en äldre farbror iklädd en karmosinröd rökrock och röker pipa. Runt halsen har han en sidenskarf och när han får syn på dig blir han aldeles utom sig av ilska! Inte bara för att du enligt honom uppenbarligen har brutit dig in utan också över att du står och blöder över hans nyinförskaffade antika persiska matta. Mattan har uppskattningsvis en kvalité på 70 Raj och är otroligt vacker. Eller, var.
Han skriker något om salt och rusar mot musköten som hänger på väggen. Du blir vettskrämd och försöker springa mot dörren men har i din rädsla glömt bort att högerfoten ligger kvar i mixern och snubblar. Du rullar vidare och slår emot dörren fortare än vad du hade kunnat halta dit, reser dig på den intakta vänsterfoten och hinner precis trycka dig ut genom dörren när det smäller till från rummet. Som tur är träffar merparten av svärmen i dörrkarmen men några få hagel träffar i din vänstra skinka.
Yr av blodförlust och adrenalin sätter du dig på fönsterkarmen i trapphuset för att försöka hämta andan. Du sitter och gnider din svidande skinka då du hör någon svära till följt av ett ordentligt brak. I ögonvrån ser du flygeln accelerera mot dig och precis som du ska försöka kasta dig undan slår pianot dig mitt i torrson och du flyger ut genom fönstret.
Du landar i en skur av glasspliter på en kullerstensgata och blir snabbt blöt då regnet står som spön i backen. Det sista du hör innan du tappar medvetandet är någon som mummlar: "förbannade uteliggare, skaffa ett jobb som oss hederliga människor"
Johan var den som satte huvudet på spiken den här gången (bildligt talat, naturligtvis). Motivering lyder: absurt så det förslår, för att inte tala om blodigt, ångestfyllt, ungefär lika surrealistiskt som en Monty Python-sketch samt med ett underhållningsvärde som inte går av för hackor. Den ultimata julklappen, med andra ord! Grattis inte bara till vinsten, utan också till att du faktiskt lyckades överträffa mina farhågor angående "oroväckande kreativt intellekt". Bra gjort.
Så, låt mig nu presentera (och om känsliga läsare inte varnades av motiveringen så får de helt enkelt skylla sig själva) ... årets julklapp!
Det hela begynner med att du tvingas hålla ett föredrag på minst 20 minuter om hur toxiner i tandkräm påverkar den skotskrutiga tångknipans häcknigscykler. I publiken sitter flera renommerade ornitologer och tandläkare. När frågorna börjar hagla över dig och det känns som att du vill sjunka genom golvet börjar de ruttna golvplankorna ge vika och du hamnar i köket på våningen under. Som tur är så är det ingen där så du kan inte skada någon. Däremot har någon glömt en mixer på och givetvis så hamnar högerfoten rakt ner i den.
Du får offra din tröja till ett avsnörande förband för att överhuvudtaget rädda livhanken. Stapplandes ut genom dörren kommer du till ett vardagsrum med två stora panoramafönster som täcker två sidor av rummet. På en stol sitter en äldre farbror iklädd en karmosinröd rökrock och röker pipa. Runt halsen har han en sidenskarf och när han får syn på dig blir han aldeles utom sig av ilska! Inte bara för att du enligt honom uppenbarligen har brutit dig in utan också över att du står och blöder över hans nyinförskaffade antika persiska matta. Mattan har uppskattningsvis en kvalité på 70 Raj och är otroligt vacker. Eller, var.
Han skriker något om salt och rusar mot musköten som hänger på väggen. Du blir vettskrämd och försöker springa mot dörren men har i din rädsla glömt bort att högerfoten ligger kvar i mixern och snubblar. Du rullar vidare och slår emot dörren fortare än vad du hade kunnat halta dit, reser dig på den intakta vänsterfoten och hinner precis trycka dig ut genom dörren när det smäller till från rummet. Som tur är träffar merparten av svärmen i dörrkarmen men några få hagel träffar i din vänstra skinka.
Yr av blodförlust och adrenalin sätter du dig på fönsterkarmen i trapphuset för att försöka hämta andan. Du sitter och gnider din svidande skinka då du hör någon svära till följt av ett ordentligt brak. I ögonvrån ser du flygeln accelerera mot dig och precis som du ska försöka kasta dig undan slår pianot dig mitt i torrson och du flyger ut genom fönstret.
Du landar i en skur av glasspliter på en kullerstensgata och blir snabbt blöt då regnet står som spön i backen. Det sista du hör innan du tappar medvetandet är någon som mummlar: "förbannade uteliggare, skaffa ett jobb som oss hederliga människor"
Kommentarer
Trackback
