Winterdragon

Uppdatering kommer här:

Torsdagen spenderades på OKG, kärnkraftverket i Oskarshamn. På förmiddagen fick vi höra på en föreläsning av en människa vars åsikter om kärnkraft inte var särskilt svåra att härleda till det faktum att vederbörande var anställd på ett vinstdrivande företag som äger kärnkraftverket i fråga. Ämnet slutförvaring verkade undvikas systematiskt, och om en ställde en fråga så var det som att prata med en politiker - samma mening som innan upprepas, fast med andra ord. Pfft. Till skillnad från min fysiklärare som känner sig kluven i fråga om kärnkraft (ordvitsen var inte menad förrän jag poängterade den, tydligen...) så har jag tagit ställning i frågan. Jag tycker inte att kärnkraft är en bra väg till energiförsörjning. Det är helt enkelt oansvarigt att stoppa ner radioaktiv substans i urberget för förvaring i hundratusentals år, hur säkert det än påstås vara. Det är just de saker som inte sägs kunna gå fel som får mest ödesdigra konsekvenser när det väl inträffar. Och givetvis kommer det att göra det, i enlighet med Murphys lag om alltings jävlighet:

Allting som kan gå fel, kommer att göra det.

Visst, det är positivt att kärnkraft inte släpper ut lika mycket koldioxid som exempelvis kolkraft, men jag tycker inte att det är ett alternativ till att utveckla miljövänliga sätt att tillvarata energi. Det går, det är jag övertygad om, om bara politikerna får tummen ur röven och verkligen satsar på det. Argumentera gärna med mig, nu när jag har statuerat ännu en av mina provocerande åsikter. By the by så måste jag citera Delirium, bara för att det passar så bra och för att Sandman äger (och för att jag läste ut The Kindly Ones idag):

Our existence deforms the universe. That's responsibility.

Så. Med det sagt - tillbaka till kärnkraftverksbesöket. På eftermiddagen fick vi ikläda oss gula overaller, blå hjälmar och floppsiga skoskydd och vandra runt på själva kärnkraftverket. Lite läskigt, men tydligen är det mindre strålning inuti ett kärnkraftverk än utanför. Och mätarna sa att vi inte var kontaminerade när vi gick därifrån. (Hah. Kontaminerad. Vilket fint ord. Nästan lika fint som makulerad.) Det är ändå lite skrämmande att veta att i tanken som syns där nedanför pågår fission av urankärnor för fulla muggar. Efteråt fick de som ville bada i havet där de släppte ut kylvatten, men vi var bara två som vågade. Det var över tjugo grader varmt. I havet, i maj! Strömt var det, och massa fiskar, men skoj.

Dock har jag en fråga som jag fortfarande inte vet svaret på. Vad sjutton står OKG för? I guess some things are better left unknown...