Winterdragon

Ibland önskar jag att jag inte var så morgontrött. Att jag faktiskt lyckades gå och lägga mig tidigt och kanske vakna utan att det känns som om ondskefulla fåglar hackar på mitt huvud och ett stort stenblock har ersatt min hjärna, och slippa den ständiga tröttheten varje dag samt stundtals huvudvärk och allmän inproduktivitet (om nu inproduktivitet är ett ord...). Tänk vad härligt att för en gångs skull lyckas masa mig upp ur sängen i så pass god tid att jag faktiskt hinner sätta mig ner och äta en ordentlig frukost och sedan cykla i lugn och ro till Fysicum för att vara där innan föreläsningen börjar, istället för att som nu slänga i mig några flingor, cykla som en dåre och sedan ändå komma för sent.

Varför är det så svårt? Varje dag intalar mig att ikväll ska jag bättra mig, lägga mig i tid, och gå upp i god tid morgonen därpå. Ändå fungerar det inte. Det mest irriterande är att jag inte kan hitta någon anledning till att det inte går. Jag skyller på att jag är en B-människa, helt enkelt. Det är vetenskapligt bevisat (även om jag inte orkar rota fram mina referenser just för stunden. kan dock anstränga mig om någon insisterar) att vissa människor är sådana, även kallade nattugglor. Men men, enbart negativt är det inte, jag läste häromdagen (i en tidning jag inte heller orkar hänvisa till för stunden, men fråga om det känns angeläget) att en undersökning hade fastställt att nattugglor är mer kreativa än morgonpigga människor. Ha!

Har för övrigt fått veta tentaresultaten nu. Över förväntan, faktiskt. Elläretentan gick åt skogen, men det visste jag å andra sidan att den skulle göra med tanke på hur hopplöst långt efter jag låg. Mekaniktentan däremot blev jag godkänd på! Yay! Jag kanske inte är för dum för att läsa fysik ändå.