2008: en resumé
Råttans år 2008 (bara för att jag inte iddes skriva nådens år) är snart till ända. Mycket finns att säga om det för min del, men nog har det varit ett händelserikt år. Känslan av djupaste elände och depression jag fick vid tolvslaget på nyårsafton var inte det minsta obefogad eller utan logisk grund, skulle det visa sig. Men det har långtifrån varit ett alltigenom eländigt år. Förändring har nog snarare varit det stora temat. Förändringar gör ont, därav allt lidande. Men jag har också lärt mig en jäkla massa, och de flesta av förändringarna var nog faktiskt av godo, när stormen väl blåst över.
Mitt nyårslöfte för 2008 var att skriva mer, därför tänker jag göra en liten sammanfattning av hur detta har gått i bloggväg. Inte alltför illa, måste jag säga. 115 mer eller mindre relevanta inlägg har jag åstadkommit, det ger ett genomsnitt på omkring 2,2 st per vecka. Inte nog för att konkurrera bland toppbloggarna kanske, men väl tillräckligt för att ha en läsekrets på genomsnittligen tio personer. Och med tanke på vad anledningen till att jag bloggar är, så är det ganska fantastiskt.
Därmed inte sagt att jag inte tar upp lika viktiga ämnen som de stora bloggstjärnorna gör. Exempelvis har jag modebloggat och publicerat fåniga bilder på mig själv. Dock på mitt eget lite-för-originella-för-att-någonsin-kunna-klassas-som-populär sätt.
Därmed inte sagt att jag inte också i hemlighet drömmer om ära och berömmelse. När jag tar till sådana låga knep som tävlingar och dåliga vitsar måste det väl vara ett tecken på desperation?
Å andra sidan kan väl inte min blogg förkastas som helt irrelevant när jag uttrycker kontroversiella åsikter och försöker uppmana allmänheten till filosofiska diskussioner? Eller för den delen, försöker att bilda mina läsare med kulturella eller vetenskapliga saker som är viktiga att känna till.
Eller så bara klagar jag, förstås.
Så, det här blev ju en riktigt hyfsad resumé över detta bloggår. Läsare som inte har hängt med från början kan ju också i brist på liv gå in i arkiven och rota fram fler märkliga inlägg. Notera att jag som den pedant jag är har organiserat inläggen i fem kategorier: Reflektioner (där inlägg som inte passade in någon annanstans hamnade, eller bara funderingar i största allmänhet), Elegier (eftersom andelen klagoinlägg inte är obetydliga fick de en egen kategori), Musik, Litteratur, Film etc. (innehåller många matnyttiga tips inom kulturområdet), Mina Litterära Kreationer (mestadels dikter, men också lite reflektioner kring skrivande) samt Tyckande (mest galla, men om du letar noga kanske du hittar något positivt också).
Till sist vill jag i all ödmjukhet tacka alla som av någon outgrundlig anledning väljer att slänga bort lite av sin dyrbara tid på att läsa min patetiska blogg, varmt välkomna att fortsätta med det. JA, kommentarer är alltid trevliga, undantaget spam.
Med förhoppning om ett gott nytt år 2009 till alla och envar!
Mitt nyårslöfte för 2008 var att skriva mer, därför tänker jag göra en liten sammanfattning av hur detta har gått i bloggväg. Inte alltför illa, måste jag säga. 115 mer eller mindre relevanta inlägg har jag åstadkommit, det ger ett genomsnitt på omkring 2,2 st per vecka. Inte nog för att konkurrera bland toppbloggarna kanske, men väl tillräckligt för att ha en läsekrets på genomsnittligen tio personer. Och med tanke på vad anledningen till att jag bloggar är, så är det ganska fantastiskt.
Därmed inte sagt att jag inte tar upp lika viktiga ämnen som de stora bloggstjärnorna gör. Exempelvis har jag modebloggat och publicerat fåniga bilder på mig själv. Dock på mitt eget lite-för-originella-för-att-någonsin-kunna-klassas-som-populär sätt.
Därmed inte sagt att jag inte också i hemlighet drömmer om ära och berömmelse. När jag tar till sådana låga knep som tävlingar och dåliga vitsar måste det väl vara ett tecken på desperation?
Å andra sidan kan väl inte min blogg förkastas som helt irrelevant när jag uttrycker kontroversiella åsikter och försöker uppmana allmänheten till filosofiska diskussioner? Eller för den delen, försöker att bilda mina läsare med kulturella eller vetenskapliga saker som är viktiga att känna till.
Eller så bara klagar jag, förstås.
Så, det här blev ju en riktigt hyfsad resumé över detta bloggår. Läsare som inte har hängt med från början kan ju också i brist på liv gå in i arkiven och rota fram fler märkliga inlägg. Notera att jag som den pedant jag är har organiserat inläggen i fem kategorier: Reflektioner (där inlägg som inte passade in någon annanstans hamnade, eller bara funderingar i största allmänhet), Elegier (eftersom andelen klagoinlägg inte är obetydliga fick de en egen kategori), Musik, Litteratur, Film etc. (innehåller många matnyttiga tips inom kulturområdet), Mina Litterära Kreationer (mestadels dikter, men också lite reflektioner kring skrivande) samt Tyckande (mest galla, men om du letar noga kanske du hittar något positivt också).
Till sist vill jag i all ödmjukhet tacka alla som av någon outgrundlig anledning väljer att slänga bort lite av sin dyrbara tid på att läsa min patetiska blogg, varmt välkomna att fortsätta med det. JA, kommentarer är alltid trevliga, undantaget spam.
Med förhoppning om ett gott nytt år 2009 till alla och envar!
Kommentarer
Trackback
