Winterdragon

Fashion is a form of ugliness so intolerable we have to alter it every six months.
- Oscar Wilde

Helt sant. Efter att ha ägnat några timmar med Faster och Pappa åt att shoppa studentskor till mig är jag ännu mer övertygad om tesens sanningsvärde. Shoppa förresten. Yech, jag hatar det ordet. I fortsättningen tänker jag använda införskaffa, om jag inte använder det där gräsliga ordet i rent förakt. Hursomhelst. Jag har gjort observationen att skomodet för kvinnor är absolut gräsligt. Så fult att jag inte förstår hur någon med någon som helst självrespekt ens skulle fundera på att ta på sig sådana skor. Men nåväl, det är som det är med den saken. Mig stör det inte om folk tycker att sagda skor är sagolikt vackra och glatt tar på sig dem. Var och en har rätt till sin egen smak.

Det som stör mig är att modebranchen inte tycks vilja ge mig den rätten. Eller de stackars insnöade människorna runtomkring mig heller, för den delen. Det tycks finnas en lag som säger att bara för att jag är kvinna ska jag frivilligt ta på mig pumps, högklackat och nätta sommarsandaler (och allt vad det nu heter), och helst trivas i dem och tycka att de är snygga. Det anses stötande, uppseendeväckande och fullkomligt oacceptabelt för mig att vilja klä mig i kläder som definieras som manskläder. What the hell?! Vad hände med min fria vilja? Varför måste samhället till varje pris hindra mig från att vara den jag vill vara, bara för att det inte råkar stämma överens med vad majoriteten av kvinnorna vill (eller inbillar sig att de vill) vara?

Jag ser det som en personlig kränkning och restriktion att behöva följa de här fåniga reglerna kallade mode för att få en gnutta respekt. Samtidigt kräver de av mig att jag ska tappa all min självrespekt. Det går inte ihop. I mitt tycke är de som förtjänar respekt de som verkligen vågar ha så pass mycket respekt för sig själv att de klär sig så som de vill för sin egen skull och inte för att behaga allmännheten genom att visa upp sin kropp. Missförstå mig inte nu - jag hyser inte agg mot människor som väljer att gå omkring i höga klackar, kort kjol, tights och urringning. Om de trivs i de kläderna och gillar bilden de får av sig själva i de kläderna så har jag inga som helst invändningar mot det hela. Det som gör mig upprörd är att jag anses vara galen som vågar säga att jag väljer att inte klä mig så för att jag inte känner mig bekväm i kläderna, inte känner någon önskan att bli betraktad som attraktiv och inbjudande, och helt enkelt tycker att kläderna ser löjliga ut. Jag är fullt medveten om att många betraktar min klädstil (eller snarare bristen på den) som löjlig, och jag säger inte på något sätt att folk ska sluta klä sig som de gör för att deras klädstil inte faller mig i smaken.

Varför har då inte jag den rätten? Folk kallar mig konstig, eller går så långt som att kalla mig transvestit - men jag ser det helt enkelt som att jag är mig själv, så som jag vill vara och inte som samhället har bestämt att jag borde vilja vara. Det är ett konstigt samhälle vi lever i, där självrespekt ses som något udda som inte är värt att respektera. Är det inte det, och inte denna fånighet kallad mode som borde betraktas som attraktivt?