The show must go on
Nej. Nu är jag fruktansvärt negativ. Det kanske bara är höstdeppighet orsakad av det satans regnet och att det blir mörkt så snabbt. Det brukar bli bättre, och ljusare, när snön kommer. Om den kommer. Jag hoppas det. Så jag får väl försöka tänka så positivt jag kan medan jag väntar. Det finns ju ändå saker som är värda att glädjas åt. Helgkursen på lördag, till exempel. Den ser jag fram emot. Det är kul att lära sig nya tekniker.
Ibland önskar jag att jag inte var så förbannat envis. Att jag kunde ge upp vissa saker och bara strunta i dem. Det kanske skulle göra livet enklare. Men det går inte. Av samma anledning som en ko inte får plats i en tändsticksask. Det strider mot min uppfattning om vad som är möjligt, helt enkelt. Hur ska jag göra för att inte trilla omkull när ryggsäcken blir för tung då? (Både metaforiskt och bokstavligt talat.) Jag får tillämpa det där uttrycket som verkar ha etsat sig in i min hjärna på ställen som gör sig påminda vid jobbiga situationer:
The show must go on.
En sak du sa när vi pratade att bryta upp som fortfarande etsar sig fast i mitt minne är "jag orkar inte bry mig om någon annan än mig själv just nu".
Jag tror detta är en anledning till dina problem. Faktiskt. Man kan inte sluta bry sig om omvärlden, för den finns där vare sig man vill eller inte. Och genom att ägna lite energi åt den kan man få mycket tillbaka.
Jag är naturligtvis oerhört partisk i den här frågan och du vet mina motiv, men jag hjälpte dig med väldigt mycket medan vi var tillsammans. Du tror inte att avsaknaden av den hjälpen gör det jobbigare?
Jag vet inte vad som kommer att hända, om jag har rätt eller fel. Men jag vet att jag skulle vilja diskutera detta med dig. Love.
Hej Tina!
Förlat att jag säger sa, men jag tycker att du skriver jätteroligt trots att det var sa negativt! När jag läste "Av samma anledning som en ko inte får plats i en tändsticksask." kissade jag nästan pa mig av skratt :P
Nej, seriöst, jag tror att det här bara är en period, det kommer att ga över, det är jag säker pa! Och jag är HELT säkert pa att du kan det här.
Du undrar kanske hur jag visste att du skrev här? Den informationen är osksa orsakad av det Satans regnet kanske, för det kom ocksa hit. :P
Nej, du far ha det sa bra Tina, och hälsa alla sa jättemycket! Jag ville mejla dig för längesedan egentligen, men jag tror att jag har samma problem som du just nu; ont om tid. (jag tycker om uttrycket, det gar inte att säga sa pa holländska, da tittar alla jättekonstigt :P)
Kram Esther
